Sittande i Segelflygarnas klubbstuga med fruset vatten. Har precis hjälpt Hasse o Markus ut på en provtur med Samburon som fått ny motor. Markus ska göra en pft så han hinner få sitt cert tills vi ska till Australien. Kollade på vädret i Corowa och där ska det vara 39 grader på fredag. En skillnad på 54 grader alltså mot nu. När man är här är det lätt att önska sig att man skulle vara där men det är också en utmaning att trivas i 39 graders värme under en glasbubbla en hel dag.
Möjligheter ska man ta vara på. Under hösten började en liten tanke växa fram – att få flyga i Australien igen som jag gjorde för två år sedan. Bakgrunden är att jag fick reda på att två vänner från Eskilstuna skulle köra över sin splitternya Duo-Discus till Corowa för hela säsongen 2009-2010. När höstmörkret då grep tag i mig så kollade jag med Bosse om det fanns en möjlighet att hyra in sig någon tid på deras kärra och javisst det skulle nog ordna sig. Efter förra gången jag var i Corowa och flög en 18 meters Ventus 2 hade jag o Thomas talat om att det skulle vara kul att ha en Duo där nere och att köra steg 3 träning. Och så bli det detta år – jag i baksits i en Duo. Nästa år kanske vi har Uppsala klubbens Duo där. Jag tror att det finns ett tillräckligt stort intresse. Markus Ganev som gör en nystart i framsits en vecka och sen flyger en splitter ny ASG 29E under fem dagar då jag flyger med Bosse o Tina. Markus som är super entreprenör och nybliven pappa hade svårt att vara borta från Julian och Pia under alltför lång tid vilket möjliggjorde att det blev fem dagar över till Richard Solberg som då ska vara min student. Kul ska det bli och det kändes inte ens jobbigt idag då det var minus 12 grader o dörrarna på bilen var fastfrysta. Man väntar ju på något gott.
Ibland kan man njuta utan att det går fort. Att upptäcka ett berg, att njuta av utsikten och att njuta över att någon annan har det kul. I två dagar har jag nu suttit i baksits på vår Duo och haft kul. En av mina bästa kompisar har kommit tillbaka till segelflyget, för hur länge får vi se. Polaren Markus i framsits som inte har flygit på nästan tio år kurvade bättre en de flesta i klubben efter 3 timmar. Idag var det möjlighet med en tur utåt kusten p.g.a sydvästlig ganska stark vind, att flyga ut över havet och vända ut mot Björns fyr är mäktigt. Funderar på att sätta upp ett Björn fyrs märke för dom rundar fyren. Vad jag vet kan vi som gjort räknas på en hand. I och för sig inte så svårt vid rätt väder men naturupplevelsen är stor. Thompa jag o Kjell gjorde det för några år sedan. Då hade vi tur att flyga med havsörnar något som jag kikade efter idag men tyvärr inte fick se. Och jag vet varför. det var som Romson uttryckte det gristermik och det är klart då vilar väl sig havsörnar...
På vägen hem passerade vi vinodlaren Ganevs residens där han klippt upp en åker med sin nyfödde sonsons namn vilket vi plåtade. En strålande flygning med mycket njutning
Så var då tävlingssäsongen över för 8X och mig.Minnena från SM på hemmaplan är regn, dunderförkylning och en nära upplevelse med en LS8:a som passerade 3 meter från 8X buk. Är övertygad om P hade haft FLARM så hade vi sett varandra långt innan vi gjorde. Eftersom jag var lite högre när jag såg P slet jag tag i spaken och han passerade under. P såg mig inte alls..
Tävlingsmässigt var det väl okey, även om jag sumpade bort segern sista dagen genom att pusha för hårt.Skyller en del på en dunderförkylning och var inte i form för någon lång flygning. Från klubbens sida ska vi vara nöjda. Jag tycker vi ska vara helnöjda och vi hade hög nivå på allt från TP files, banläggning och proffsighet.Det var stor skillnad på det andra SM jag flög i Arboga, 15 meters. Den tävlingen kom knappt upp till DM nivå och har mycket att uträtta till dam VM som skall hållas där om två år.
Men tävlingssäsongen är inte helt över. En av de roligaste är vi ju mitt i. Den finaste man kan vinna som ett lag och i en klubb – Segelflygallsvenskan. Även om vi igår lyckades med ett antal bra flygningar med perfekt banläggning är jag inte helt säker. Skåningar är sega och törsten på fri öl är stark drivkraft på piloter. Men de kommer att få kämpa. Vi har ett riktigt bra resultat med nästa 15.000 poäng i snitt.
Länge har vi gått och trånat på Sundbro. Tittat på Skåningars flygbravader och önskat oss lite flygväder. Vet inte om Robban tagit mig på allvar när jag tyckt att visst är vi nöjda med 2:a platsen i segelflyg allsvenskan för Landskrona är ju oslagbara... :-)
Luftmassan har varit bra sedan i torsdags men vinden från nord ost har förstört all termik. Lördagen avtog vinden men med alltför myckert moln i norr fick vi nöja oss med ett litet flygbart område. Kul i varje fall och med en hyfsad Hirlam prognos på lördag kväll beslutade Hasse, Johan och Mats R att vi skulle starta tidigt från Sundbro i vår avfärd till Dala -Järna där vi ska ha ett läger några dagar.
Resultat vart 4 flygningar runt 15.000 poäng och ordningen är återställd!
När vi vände uppåt Lima pratade jag med Erland S på radion och tänkte på hur många kompisar man fått genom segelflyget.
Förra lördagen var det premiär. Som vanligt när man startar säsongen så är det med samma kläder som man precis använt för snowboard åkning + värmesulor. Dryg 20 mil i en deklarerad bana men med totalt värdelös banläggare - jag själv. En brytpunkt i Skallbo som var långt ute i det blå och där vinden ökade till 45 km/h.
Men som någon sa: Motvind är bara problem när man flyger åt det ena hållet
I börja av mars åkte Tim jag och Thomas Jobs till ST:Anton för att åka snowboard och skidor. Önskan var förståss att få åka orört och inte i pisten... Tim som säsongat i i Anton har bra lokalkännedom vilket borgade för att vi skulle hitta bra repor. Och det gjorde vi. Fantastisk åkning i 6 dagar och inte många meter i pisten.